Bordertown.
Såg klart filmen för bara några minuter sen.
Är fortfarande lite chockad, har en obehaglig känsla i kroppen.
Hur kan människor behandla andra människor så rått, desperat och hänsynslöst?
Hur kan man undgå att bry sig om att flera tusen människor mördas runt om i världen?
Hur kan myndigheter och människor bara stå och se på?
Filmen handlar om unga kvinnor som arbetar i fabriker nära gränsen mellan Mexico och USA.
Om hur fabrikerna hålls i gång 24 timmar om dygnet.
Om hur deras dåliga arbetstider är.
Men framförallt så handlar den om att de är så urfattiga och värd så lite att ingen bryr sig nämnbart om det faktum att många av dem, flera tusen, mördas, våldtas eller misshandlas på vägen till och från jobbet.
Det värsta av allt är att filmen är aserad på verkliga händelser OCH tillägnad alla de kvinnor som faktiskt mördats i Juárez, Mexico.
Ingen vill att morden ska klaras upp eftersom att mer eller mindre alla tjänar på kvinnornas arbete, och de finns inte några val för kvinnorna. De måste arbeta för att överleva. Myndigheter, fabriker, polisen, USA, Mexico, alla tjänar de på att frihandelsavtalet finns kvar, alla tjänar de på kvinnornas arbete, alla utom kvinnorna själva.

Jag blev så tagen av filmen.
Så påverkad.
Det är som värdsta mardrömmen, men för många är det verklighet.
Den ständiga skräcken, att hela tiden vara på sin vakt, att inte kunna lita på någon.
De har ingen möjlighet att gå till polisen, det är värre än mycket annat.
De kan inte klaga hos myndigheterna.
De har ingen och kan inte göra något åt sin situation.
Över hela världen finns det människor som saknar kontroll över sitt eget liv, männikor som lever i missär men de lever i alla fall. De har sin familj, sina vänner som är i samma sits.
Det är så läkigt och skrämmande att jag kanppt vill tänka på det.
Är väl därför det  fortsätter, det är obekvämt att ta tag i problemen, det är bara toppen på ett isberg som är synligt.
Vad händer om man gräver djupare, finns det någon möjlighet att reda upp alltihop?

Det låter löjligt jag vet, men jag skulle ändå vilja kunna göra skillnad, för åtminstonde några.
Det finns så mycket som man kan göra, det finns så många som försöker göra något bra.
Om alla som har möjlighet valde att stötta olika projekt, organisationer och företag som försöker hjälpa utsatta människor runt om i världen, så kanske, kanske, skulle det hjälpa i alla fall några människor till ett bättre liv.

Sanningen är livsfarlig i många fall, men vad händer om ingen vågar ta steget och bryta tystanden?

Små saker gör skillnad även de, så gå ut och gör skilland, hjälp människor på alla sätt och vis.
Kanske kan du rädda någons dag, eller liv.

Puss & Kram
Jsan

I Fredags blev det kräftfiske i alla fall.
Det var jättemysigt, myggorna till trots.
Sandra var såå rolig.
Jag skrattade nästan hela kvällen.
Jättetrevligt och roligt.

I Lördags var det dags för 25 års fest för kusinen!
Klockan 4 anlände dom.
Kusiner, Mormor & Morfar, Jennifer, Morbror med familj.
Vi åt, åt och åt.
Drack, drack och drack.
Det var varmt som bara den.
Vi hoppade stutdsmatta och hade allmänt trevligt.
Var en underbar dag som fortsatte bra även på Söndagen.
Då var det supergod frukost, tack mamma, och sen promenad.

I Måndags var det dags för Ullared, lagom mycket folk.
Varmt, mycket att tänka på, för lite pengar men väldigt trevligt.
Fick köpt en massa bra att ha saker som är billigare där än någonannanstans, så det var bra.

I Tisdags var det dags för hejdå fest innan alla försvann åt olika håll och en gemensam fördelsedags fest för mig och Evelina, det var jättetrevligt. Tack alla ni som kom, och alla ni som tyvärr inte kunde komma. 
Det var  kul att träffa folk innan alla flyttar iväg till olika platser runt om i landet.

Igår var jag och köpte dator, så nu har jag en alldeles egen dator att ha i vår lägenhet.
Har dock inte ens sett den än men den är säkert fin.
Fan vad dyrt det är bara. 
Massa saker som man ska ha till datan också.

Sen idag har jag äntligen skaffat ett nytt kontokort, för mitt är helt värdelöst.
Och nu har jag gjort en folkbokföring också.
Bara adressändringen kvar med. 
och lite annat.
Men snart är vi klara för avfärd.
Mot Örebro.

Hade underbart allihop, men akta så att det inte kommer ett skyfall och ni hamnar i Åsunden!
Puss & Kram
Jsan